Ångestblogg?
Den här bloggen börjar platsa in i "ångestkategorin", finns det någon sån? Jag skriver nästan bara i bloggen när jag mår dåligt, haha! Men det här är ju faktiskt en sorts dagbok. Sen om andra vill läsa så får dom gärna göra det.
Usch..sitter här med en klump i magen. Nu är det i alla fall definitivt. Jag har bestämt mig för att ta en uppehållstermin nästa termin och åka tillbaka till stockholm och bo hos pappa under den tiden. Vet inte riktigt om jag ska jobba i stockholm, jobba ett tag i Norge eller plugga några strökurser i stockholm. Jag vet bara att jag inte vill det här just nu.
Eller jo, det ultimata vore nog att jobba deltid (kanske som undersköterska?) och sen plugga några kurser på universitet som verkligen är roliga. Tror att det finns risk att jag tappar plugget totalt annars (som om jag nånsin har kommit in i det!? Haha!). Då tänkte jag kanske börja med att läsa nån studieteknik-kurs och sen en tala-inför-grupp-kurs, tror att det kan ge mig mycket. Sen vill jag läsa nåt spännande som nån beteendevetarkurs eller nåt sånt.
Det som ger mig lite ångest och dåligt samvete är att alla runtom mig verkligen inte tycker att jag ska ta uppehåll. Pappa blir besviken, mamma blir besviken, Gabbi blir besviken, mina vänner är besvikna, ja alla som betyder nåt. FÖRUTOM Martin, haha! Han tycker det är en bra idé! HAHAHA!
Gud vad jag pladdrar..
Jag vill umgås med mina vänner och min älskling också! Jag vill jobba på mitt förhållande och jag vill att det ska bli djupare och starkare än det nånsin har vart. Jag vill att vi ska bli nykära igen och att det ska pirra i magen.=) Ja, hoppas kan man ju alltid. Men jag älskar Martin. Det gör jag verkligen.
Natti, måste bara klagöra att jag blir INTE besviken om du tar ett uppbehåll från studierna! Jag ska förklara mer ingående på telefon senare idag =) men jag stöttar dig i vilket beslut du än tar och jag blir ju jätteglad över att vi kan ses mycket mer nästa tremin =) =) =)